E

Sådär! Nu ska man väl vara tillbaka... fick änna lite scenskräck när jag såg att det var såpass många som tittade in här. Men det var ju tack vare länken på facebook - jag ville ju förklara allt som hände med New York för att slippa berätta historian over and over när man träffar bekanta och så. Men nu pekar statistiken nedåt och jag är nog rätt så ensam om att känna mig lättad över det i bloggvärlden! Vill hitta tillbaka till det där att bloggen är till för mig.. svart på vitt som alltid. Ordning och reda. I alla fall så länge som inget fantastiskt spännande händer i min lilla bubbla till universum, som liksom inte är riktigt värt för andra att följa med på!

Ligger i sängen och är såå glad att jag är ledig imorgon. Den som säger att man uppskattar sin ledighet till fullo när man jobbar mer - behöver vara ledig lite till! Heh. Jag har jobbat en hel del i oktober och nu i början av november. Tycker det är precis lika skönt att vara ledig som när jag var mest det.. ledig. Mer jobb blir det dock. Tänkte nämligen inte göra så mycket annat så länge min man är borta än att jobba.

Hur knasiga tankar och rädslor jag än har, så förstår han. Han älskar mig ändå. Han håller om mig när jag är rädd och låter mig andas när jag liksom är så där vilsen ni vet. Han ger mig allt jag någonsin kunnat drömma om egentligen och även om det är min älskades förtjänst - så kan jag med ganska stor säkerhet säga att vi har det finaste, roligaste, konstigaste, mest romantiska, underbara och fantastiska förhållandet som går.Man behöver knappast vara nån kärleks- eller relationsexpert för att leva med den killen. Men tror ändå att vi lever och lär av varandra hela tiden. Lite hoppas jag att jag ändå bidrar med.

På tisdag kör jag honom till flygplatsen, han åker ju iväg till New York/Jersey för att.. hälsa på mig! Synd att jag inte är där bara..